Feelgoodbloggen – Jill Lagerqvist
Vid köksbordet – året var 2006
Vi sitter och fikar, jag, min son och min make (som då var min särbo). Sonen vill börja dricka kaffe, han är så nyfiken på det och han är ca 6,5 år. Han får några droppar så botten på en kaffemugg täcks och så en liten skvätt mjölk. Han är helt överlycklig och det lyser om honom. Vi pratar om allt möjligt och så plötsligt säger han, samtidigt som han ser mig rakt i ögonen med sin glittrande blick: ”Ibland vet man saker, fast man inte har sett det”
Jag har återkommit till denna lilla historia många gånger och förundrats, velat veta mera av vad han menade och önskat så att han kunde förklarat mer där och då. Men hans tal eller rättare sagt förmågan att lägga ut hela sitt stora tänk vidare i tal har alltid varit lite svårt. Även idag är det svårt för honom att förklara händelser, känslor och tankar fullt ut. Men jag vet och känner honom, han besitter större klokskaper än han visar och har något naturligt kvar, som många barn har när de är små, som oftast dörrarna stängs till mer och mer när man växer upp. Han har en gåva utöver det vanliga och jag är bara glad för det ❤
Så plötsligt när jag målar på mascaran i morse så vet jag
Att ha ett öppet sinne och inte vara dömande. Det är sådan jag är och det är inget jag skäms över eller vill gömma undan. Jag är stolt över det och i dessa tider har jag behövt stå extra stadigt i min tilltro till mig själv och jag har också fått göra markeringar där jag känt av en slags orespekt för det.
Var och en får känna, tycka, ha övertygelser om och förmedla det de vill och yttrandefriheten har jag redan skrivit om.
När jag släpper tankarna på hur, när och vad så kommer det ofta till mig av sig själv. Helt enkelt och fritt för mig att ta mig an det så som jag känner är rätt. I morse stod jag och fixade iordning mig inför jobbdagen och så kommer de där svaren helt plötsligt och så visste jag vad det är som jag ska förbereda mig inför och vad som är för just mig i allt det som sker. Det känns så stort på något sätt. Jag resonerade med mig själv kring det en stund och kände ett stort lugn lägga sig och med beslutsamhet kommer jag ta det vidare på mitt sätt.
Samtidigt blir min sons mening från 2006 återigen aktuell och meningsfull för mig. För nu vet jag saker innan jag har sett dem. Nu handlar det om att jag ska göra mig redo, rusta mig och vara med mig själv så mycket jag kan för att som sagt vara redo ❤
Så plötsligt… ”Ibland vet man saker, fast man inte har sett det” (än)

Mitt val – Mitt liv ❤ L&L/Jill