attraktionslagen, Harmoni, kärlek till livet, konflikthantering, konsekevenstänk, LOA, love & light, minnen, mod, Personligt, själslig detox, styrka, Uncategorized

Tid för eftertanke

Feelgoodbloggen – Jill Lagerqvist

Med ledigheten kom tröttheten och lite annat

5 dagar ledigt! Är alltid en sanning med modifikation när det gäller mig. För jag har jobbat lite, men inte så mycket 😉

Fixat behandling för en god vän som inte kom ifrån i veckan och då var långfredagen ett bra val. Sen har jag fixat lite admingrejjer och bokat lite tider åt kunder som har hört av sig.

Det är en livsstil att ha sitt eget lilla företag och få arbeta med saker som tillför livet fina saker. Men jag vet, att även om det mesta är givande och roligt så behöver jag pausa. Jag är inte så bra på att pausa, men gör mitt bästa för att släppa taget. Men där finns ändå alltid en massa att göra i ett hem, eller hur?

Djupa andetag. I morse en välbehövlig och efterlängtad promenad i både skog och längst med havet. Så viktigt, men i veckan har jag jobbat ganska mycket och sonen och mannen har tagit hundpromenaderna utan mig. Ikväll känner jag tröttheten och hur hela kroppen ropar högt efter vila… Tankarna har snurrat på och jag har ansträngt mig för att lyssna och framförallt känna in vad det egentligen är som vill fram. Kvällens känsla landar nu i starka känslor i en blandning av vemod, kärlek, längtan, en smula sorg och oro för vissa saker, men samtidigt också en stark tacksamhetskänsla inför mitt liv (utan att gå in på detaljer om vad).

Vad är viktigt på riktigt?

Livet snurrar på utanför och runt om i hela världen. Kikar jag ut så blir jag påverkad direkt av vad som sägs, vad som kan ses och på allt tyckande och alla spekulationer, all konstig och snedvriden propaganda och jag blir mest av allt matt av det…

Jag vill verkligen inte mera nu. Jag har märkt det i mitt agerande som är ganska olikt mig mot hur jag brukar göra, ta mig an och lägga på mitt ansvar att hålla uppe.

Jag har tystnat nästan helt. Ord känns för det mesta överflödiga. Är inte duktig alls på att svara och återkomma i samma utsträckning som jag gjort tidigare. Tiden upplever jag bara att den rinner iväg mellan fingrarna. Vill mest vara i min egen bubbla ett tag. Det känns som att de jag känner funkar likadant. Jag hoppas att mina vänner känner att jag finns om det behövs, men också känner samma som jag att behovet att dra sig undan är helt ok. I största delen av mitt liv har jag ”alltid varit redo”, alltid varit lösningsfokuserad, skött logistiken, planeringen och återkopplingarna och aldrig känt att det varit besvärligt eller jobbigt. Men nu är det motstånd och sakta har det sjunkit in i mig att det är precis som det ska vara. Min roll just nu är att finnas till för mig själv och min lilla familj, inte så mycket annat när jag är ledig. Det är den tiden just nu, då jag på riktigt känner att det är bara det som är viktigt just för mig.

Foto av Ray Bilcliff

Det finns många önskningar

Vi satt ikväll, min man och jag och pratade om livets innehåll och händelser som påverkar. Minnen från förr, vänner från förr, familj, förluster och känslor kring allt. Livet är emellanåt komplicerat och i allas liv finns de där onödiga grejjerna som man önskar av hela sitt hjärta att saker fick vara annorlunda, men man hittar liksom inte lösningen på det. Nästan vem som helst som jag pratar om har berättelser om saker som skaver och är jobbiga. Brustna illusioner, förluster och missförstånd som är så onödiga och som inte borde ha blivit så fel som det blivit. Kanske för att vi alla lite till mans är konflikträdda, inte vill höra andras ”sanningar” om en själv, rädda för att bli sårade, svikna och skapa upp ovänskap. Vi är inga undantag. Ibland känner jag bara en sådan rastlöshet och otålighet över att saker är som de är. Jag önskar så, av hela mitt hjärta, att vissa saker var annorlunda i mitt liv. Men…

Acceptans.

Att känna starkt är en gåva

Numera kan jag se det som en gåva att jag är en person som känner och upplever med starka känslor inblandade. På ytan kan jag kanske verka cool och har kontroll, men inombords brinner det och jag är mest av allt tacksam för det.

Jag har en ON/OFF knapp och tidigt lärde jag mig att trycka på OFF för att klara av utmaningarna. Nu vill jag helst ha ON igång hela tiden för att vara i kontakt med mig själv och inte stänga av. För när jag är i ON-läge så kan jag känna in och ta beslut baserade på känslor med syfte på den berömda magkänslan och att jag vill låta hjärtat vara med i mina ställningstagande.

Men när jag nu varit mestadels ledig, så kommer insikten att jag allt för ofta faktiskt på automatik har varit i OFF-läge för att leverera, för att stå där stadig och alltid redo, till tjänst och lyhörd i mitt bemötande och detta för att fixa allting utanför mig själv.

Justeringar i inställningarna

Så jag kommer landa i att få fatta en del beslut baserat på att om jag vill leva i ON-läget, så behöver det ske mer på mina egna villkor och vad jag själv anser vara viktigt på riktigt. Det finns ingen skuldbeläggning i hur andra människor agerat, utan det här handlar bara om mig själv och min autopilot som varit helt felinställd alldeles för länge.

Det är dags att justera, att ställa in nya koordinater som passar mitt eget liv och det jag vill leva i. Landar mjukt i detta och ger mig en öm klapp på axeln och en mjuk smekning på min kind.

I am blessed! Namaste /Jill

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s