Livets stigar

Feelgoodbloggen – Jill Lagerqvist

Igår blev det måndag igen och jag tycker om dem, måndagsmorgnar och ny orörd vecka. Men det är lätt för mig att säga som inte längre stressar med tidiga morgonruscher. När sonen kört till skolan tar jag som vanligt andra koppen kaffe och vänder blad i kalendern, drar bort den lilla perforerade trekanten i hörnet och lägger bandet i rätt vecka 🙂 Igår stod det fotvård på min förmiddag. För min egen del denna gången. Det var många år sedan jag var på fotvård! Nu kändes det helt rätt att få bli ompysslad en stund och det var både välbehövligt och skönt kan jag säga.

Efter fotomsorg körde jag hem, åt lite lunch och sov en stund innan det var dags för jobb i stan på eftermiddagen. Lugnt tempo, lugn start på veckan och en del tankar som kom över mig. Tankarna gör ofta det när jag saktar ner.

Vissa stigar är värda att fortsätta gå och detta är en av dem. När jag står högst upp på backen och blickar ner över strand och hav fylls hela jag med kraft, mod och styrka.

övar tillit nu

Det är lätt att fortsätta samma vägar som man alltid har gått då de känns välkända och inger en trygghet bara därför. Men om man vill ha en förändring och känner i hela kroppen att det är tid för nya stigar att trampa upp, då är det nödvändigt att vara modig och ställa in sin kompass på det okända, det intuitiva, det som kommer vägleda en på olika sätt för att komma vidare, för att kunna ta action i en annan riktning.

Jag ser fram emot att komma i nya flow, möta nya människor och lära mer och nytt, utvecklas vidare och hamna i spännande sammanhang. För sån är jag… Nyfiken och med ett öppet sinne sprider sig tilliten inom mig inför nya saker.

tänk om…

Det faktiskt är meningen att vi inte ska veta allt i förväg och istället ha en tillit till att livet vill mig väl? Ordning och reda är ju skönt, men att släppa kontrollen, öppna mina sinnen och låta tankar komma till mig lockar mig. Jag känner att livet blir spännande och roligt av att inte veta allt på förhand, men jag vill inte vara en obotlig romantiker och lulla omkring eller verka naiv, för självklart behöver vi alla en viss struktur, pengar på kontot till räkningar och mat mm. Men vem säger att det inte ska bli det bara för att jag inte stakar ut hela mitt liv i förväg?

Bort med alla dumma automattankar om att livet måste innehålla kamp, motstånd, vara svårt och inrutat! Välkommen in med allt det nya spännande som ska hända!

Jag önskar dig en härlig dag! / Jill

Annonser

Jag kan bara vara jag

Feelgoodbloggen – Jill Lagerqvist

om jag visste då att jag redan var allt…

När vi är barn kan vi inte välja vår omgivning. Vi kan inte välja vår familj och var vi ska bo i för slags hem. Vi får helt enkelt anpassa oss till den miljö vi hamnar i. Våra uppväxtår formar oss till de unga vuxna vi blir. Sen kommer en tid mellan 20-30 som går väldigt fort med väldigt mycket innehåll av olika slag.

Sen kommer vi in i fasen 30+, livet fortsätter vara mycket aktivt och en stor del av oss bildar familj, renoverar hus, bygger på karriärer och de flesta har utbildat sig färdigt eller tar tag i det här med att förkovra sig och hitta nya jobbvägar. Här i livet står vår nya familj med barn som ska växa upp och inte kan välja sin omgivning, familj och hem… här kan Du välja vad för slags liv, familj och hem du vill att ditt älskade barn ska leva i. Har du tänkt på det? Har du förstått vilket ansvar du har för ditt/dina barn på alla plan och att du formar den barndomshistoria dina barn kommer minnas som formade dem… livets cirklar… bra och dåligt, gott och ont, kärlek och omtanke eller precis tvärtom.

Vad vill du vara för förebild? Ibland funderar jag på om de här tankarna oftast kommer från såna som mig som har ett mindre bra bagage med mig från min barndom? För kanske att de som hade en trygg uppväxt inte funderar så mycket utan bara agerar efter sin egen bakgrund och gör en copy paste på det? Men kanske är det inte lika lätt idag med en helt annan samhällsstruktur än den vi själva växte upp i? Kanske behöver vi alla tänka till lite?

Jag har tänkt massor på det här med att vara mamma. Jag är uppväxt utan min mamma eftersom hon dog när jag var 6 år. Jag hade ingen förebild, ingen trygg mammakärlek att luta mig emot, ingen som hjälpte mig under mina uppväxtår och allt med traditioner var annorlunda, inget liksom lärdes in för att gå vidare i mitt liv. Det jag kom fram till var att jag fick fundera på vad jag själv hade önskat fanns i mitt liv, sånt jag saknade och sånt jag såg att mina kompisar hade naturligt. Det absolut viktigaste jag kom fram till var att med gränslös kärlek för min son och att vara en trygg stabil mamma skulle jag ge honom det allra viktigaste och bästa. Så på den vägen har det varit… allt för min son. Jag har gjort en hel del misstag, fått göra om och göra mer rätt, inse att jag inte kan vara perfekt, men med en gränslös kärlek och trygghet har vi ändå nått så mycket välbefinnande som bara har varit möjligt. Med känslan av att jag gjort mitt allra bästa utifrån det jag har förmått att åstadkomma och att detta måste få vara gott nog.

Mitt liv som mamma har innehållit en del osäkerhet inför val som gjorts, men med någon slags inre styrka om att jag hela tiden haft en ambition om att göra mitt allra bästa trots att det ibland varit olika motstånd som gjort att jag fått kämpa. Men allra mest har det inneburit en sådan stor lycka som sakta gjort mig hel, som lagat mitt hjärta och min själ, som stärkt mig och som fått mig att se mig själv som den starka och kärleksfulla människa jag hela tiden, redan från början har varit. Jag har haft allt inom mig, men inte vågat vara mig själv fullt ut. Sånt tar tid. Sånt kräver mod och styrka. Sånt kräver förmodligen att man skapar upp en trygg miljö där man kan våga vara sig själv, våga lita på sig själv och sina förmågor man har… så tror jag. Tänk om jag vetat redan när jag var ung hur fin och fantastisk jag inom mig varit hela tiden?! Men nu vet jag…att jag duger precis som jag är…

Bilden jag lagt till i det här inlägget. Tänk om det faktiskt allra mest handlar om att det viktigaste är att få syn på mig själv, hitta mig själv och därifrån också uppskatta mig själv precis sådan som jag är och inte leta utanför mig själv? När jag förändras så förändras världen runt omkring. Då kan omvärlden se mig sådan som jag är och inte det jag försöker vara för någon annans skull än min egen. Att vara sann emot sig själv är gaska svårt eftersom kanske du som jag, fått växa upp i en miljö vi inte själv valde och där tron och kärleken gick vilse. Jag har hittat både tron och kärleken nu, för mig själv, för min egen skull och för att jag ska kunna fortsätta vara med och forma mitt liv och de som jag har omkring mig som jag älskar. Tack!

Frid i sinnet. Kärlek fylld till bredden. Tacksam!

Jag önskar dig som läser mina rader en fin dag! Jag önskar dig frid i din själ och att om du inte har det fortsätter din resa, hittar just dina vägar och att din väg inte skyms av för mycket vägdamm… kom ihåg att dammet tillslut lägger sig och sikten blir fri – framåt… // Jill

Förmedla en känsla

Feelgoodbloggen – Jill Lagerqvist

En bild säger mer än tusen ord…

Sol & fågelkvitter

En liten stilla morgonstund helt för mig själv. Mannen tog med hunden på morgonpromenaden, sonen på kortis och jag längtade ut till vår lilla bänk på framsidan. Så där satt jag en stund och njöt av solens varma strålar, fågelkvitter och kom att tänka på att fånga tillfället och sedan kanske ge sig på att förmedla de känslor tillfället medför inte är helt enkelt… fast man som jag tycker om att skriva och just förmedla mig. En till synes enkel upplevelse, som innebär en sådan stark känsla… den måste man själv uppleva. Kanske är det just det som är min mening att förmedla, att vi ser till att själva uppleva fina ögonblick i våra liv istället för att oftast influeras/inspireras av andra!

En kopp kaffe, en bänk, sol, fågelkvitter och helt stilla. För mig är det här guld värt och energin fylls på.

lugnet infann sig

Så fort jag kom ut på framsidan och satte mig så infann sig lugnet inom mig. Jag blundade, tog en klunk kaffe och vände näsan mot solen. Mmmm det här är en del av livet som jag älskar så mycket. Så enkelt, så lätt att göra, men ändå så kanske vi inte tar oss stunden när den kommer för vi ”ska bara” först och sen poff försvann stunden.

Jag är en ganska enkel människa. Jag har förmågan att lyfta blicken och se/uppskatta det jag har omkring mig. Se det vackra och börja le åt känslan av att jag är mitt i allt det jag älskar och har varit med och skapat.

Jag skriver i bloggen för att jag hoppas förmedla feelgoodkänslor, eller kanske bjuda in till att själv sätta sig och fundera på vad som kan skapa dina egna feelgoodkänslor snarare. För vi är ju alla olika samtidigt som vi nog är mer lika än vad vi tror, när det väl gäller. När allt skalats av, när vi av någon anledning måste stanna upp, känna efter, skakas om av livet, så är det små enkla saker vi upptäcker som ger de finaste och starkaste känslorna. För plötsligt så märker vi att det där vi trodde var viktigt med yta och status bara är blah blah egentligen och då ska du klappa dig själv på axeln. Då hittar du dina känslor på riktigt och kan njuta i det lilla var och när som helst. Du kan fylla på med energi, du kan byta ut en inre stress emot lugn och harmoni. Det som kan förvåna är hur starka känslorna kan kännas av en så enkel sak som att ta en kaffe på sin solindränkta bänk…

Med dessa små rader önskar jag dig en fin söndag och hoppas att solen lyser på dig också! Kram Jill

Själsfrid

Feelgoodbloggen – Jill Lagerqvist

ett tillstånd

Just nu, här & nu, är jag i ett totalt tillstånd av harmoni i min själ. Jag vill bara vara i NU i resten av mitt liv, men vet att det är lätt att halka iväg både fram och bak.

Hur kommer man till sin själsfrid? Jag har ingen karta. Jag har nog inte ens en enkel vägbeskrivning. Kanske för att jag tror att vägen dit, till sin egen själsfrid, är något man behöver finna själv inom sig. Tillståndet kan vara några minuter ibland och ibland hamnar man bara in i det en lång tid.

Det känns så mycket inom mig nu. Vackert. Fridfullt. Harmoniskt. Lugnt. Starkt. Kärleksfullt.

Min egen väg

Åldern spelar ingen roll. Jag känner att jag blir klokare ju längre jag får leva och uppleva saker som ger mig erfarenheter och lärdomar. Men jag har mött unga och kloka människor som har upptäckt det vi alla har inom oss från början. Det är fint! Kanske att lugnet kommer ju äldre vi blir och därmed saktar vi ner tempot och hinner känna efter mer, hinner tänka till mer på vad vi själva vill ha ut av livet.

Man kan gå vilse många gånger och i detta svepas med i virvelvindar av andra karismatiska, inspirerande och entusiasmerande människor som lever sin dröm. De lever sin dröm, men du kanske sveps med i deras dröm och glömmer vad du själv har för drömmar? ”Det är enklare att följa en upptrampad stig, göra som andra och glömma att den bästa vägen för dig är din egen väg… /Jill”

Därför vill jag inte säga: ”Gör såhär och såhär så kommer allt bli bra!” För det är ju min väg, min önskan och känsla som jag följer. Däremot hoppas jag att jag kan inspirera dig att hitta din egen väg, den som är menad för dig.

inspiration är guld!

Den här bilden har följt mig i många år… ändå känns det som att det är svårt ibland att skilja på min egen väg och andras coola val…

Det är så lätt att förvilla sig… Att hitta sin väg, att hitta sin själsfrid har inget med religion att göra, i alla fall inte för mig. För mig handlar livet om att leva i kärlek, vara sann emot mig själv (vilket är så svårt ofta upplever jag!) vara en snäll och godhjärtad medmänniska och sträcka ut mina händer emot andra. Både för att hjälpa och ta emot.

Kanske tillhör jag dem som är långsamma i tänket när det gäller den här biten? Eller så är det faktiskt inte så vanligt att stanna upp så mycket som jag gjort och både känna och tänka på VAD min väg är? Vägen kan ha en hel del givande avstickare som man behöver ta sig fram på, för att sedan åter hamna in i sin egen väg igen. Tror inte det finns genvägar eller gräddfiler, vi behöver utforska, upptäcka och göra både bra och dåliga erfarenheter.

Men just i detta nu… så är livet vackert, harmonin genomströmmar kroppen och jag ler inombords. Jag önskar Dig som läser dessa rader en fin dag! Kram Jill

Greppa tag i livlinorna när det gungar

Feelgoodbloggen – Jill Lagerqvist

Livet snurrar

Det där med att glida fram på en räkmacka. Himla gott när man är i det flowet, men i ärlighetens namn så känns livet mer som en berg och dalbana som man gör bäst i att ”bara” hänga med i.

Ju äldre jag blir desto mer cool är jag inför den där karusellen. Känns som om jag är trygg med att veta att det faktiskt kommer vända uppåt igen. För det gör det, varenda gång. Vissa dalar är såklart djupare, men ändå så vet man att en riktig skitdag – den passerar och en ny dag kommer med helt andra förutsättningar.

Ikväll gick jag en runda med Sune (hunden) precis när det började skymma. Månen är stor och lyser upp magiskt fint. Fåglarna vårkvittrade, luften var frisk och det var nästan helt vindstilla. Jag njöt av stunden och tankarna for iväg lite. Började tänka på det här med olika livlinor vi har i livet. Hur sällan vi utnyttjar dem eller ens tänker på dem. De flesta kvinnor jag känner ber sällan om hjälp när det gäller, utan biter ihop och bara fortsätter kämpa på. Snurr snurr i ekorrhjulet, istället för att lyfta även på de stenar som är lite tunga och kräver beslut. En av mina absolut bästa livlinor körde jag till tåget i eftermiddag efter ett dygn tillsammans.

Våga be om hjälp

Vi var lite tidiga och hade en kvart som vi kunde sitta i bilen och ta ett sista snack. Det samtalet blev ett sådant som väckte en del tankar i mig. Vi är ganska rejält synkade i en slags symbios som vi häpnar inför mellan varven. Min vän fick en tanke till sig som handlar om en av de där tyngre stenarna som finns i både hennes och mitt liv just nu.

Stenen lyftes och en fråga ”tänk om det är såhär” ställdes… den kräver att jag funderar ett tag. För 10 år sedan hade jag blivit jätterädd och orolig inför en stor möjlig förändring. Nu kan jag se på det lite utifrån och samtidigt som det känns lite läskigt så är det också spännande! En av många fördelar med att bli lite äldre och hamna i den sk medelåldern (som jag ju egentligen passerat med några år om man ska va petig) är just att man är mer cool, självkänslan är starkare, jag är mer trygg med mig själv och min kapacitet i olika situationer. Så kort sammanfattat är det allra mest spännande!

Flyga drake

Endast i motvind lyfter en drake! Så sant det är det lilla ordspråket. Ibland fortsätter universum att pocka på och sätta vissa hinder i vägen som till slut gör att jag måste stanna upp, tänka och framför allt känna efter vad det egentligen är som jag själv vill och vart jag vill gå.

Jag börjar närma mig ett vägskäl. Dags att ta beslut. Dags att ge mina nya planer mer luft under vingarna och se om de flyger… Shit va spännande! Shit va läskigt! Men mest nyfiken på vad det kommer resultera i på sikt. Vägen dit, hur, har jag som vanligt valt att inte lägga mig i. Bara beslutet att ta mig till ett mål, en beställning som jag gjort.

Ser ni de stora bokstäverna i styckena ovan? D I V E ….

Summering: Livlinor, som hjälper oss när vi som mest behöver är supersmart att ha! Vet du inte om du har några så fundera lite och tänk på vad du skulle vilja ha hjälp med, vad som stöttar, peppar, får dig på rätt spår igen.

Våga sedan be om hjälp. Våga utnyttja dina livlinor. Tänk inte att de har någon regel som det här med att ringa 112. Det ska inte bli livshotande eller livsavgörande innan du greppar tag i en av de livlinor som finns där för dig. Ensam är inte alltid starkast.

En av mina lärdomar inom området personlig utveckling och framgångsrik (vad man nu lägger in i det) så är bland det viktigaste att tänka på vad man just idag kan hjälpa någon annan med. Våga erbjuda din hjälp förutsättningslöst i stort och smått. Sträck ut din egen hand emot någon annan och du kommer få tillbaka när du själv behöver en livlina.

känslan när man hjälper någon

För mig är den obetalbar! Jag mår bra av att hjälpa de jag har runt mig med det jag kan erbjuda.

Oavsett vad andra tycker så finns det för mig inget bättre än att göra någon annan glad, få någon annan att le och känna att de mår bra.

Rätt eller fel? Det finns inte. Vad som är viktigast är vad du själv mår bra av att ge.

Tänk inte så mycket utan bara gör!

Livet innehåller så mycket. Sortera bort, rensa ditt ogräs som jag hörde i Anna Silverdotters minikurs. Oerhört generöst att bjuda på så viktiga lärdomar!

Inspirera andra med din energi och livslust!

Flowet kommer till dig när du ger av dig själv förutsättningslöst.

Energin kommer lysa om dig! När du öppnar sinnet så kommer de bästa idéerna till dig. Översta bilden tipsar dig om att även en stängd dörr kan vara olåst och bjuda på mycket spännande innehåll där bakom. Skulle du missa någon dörr (möjlighet) så kommer den en annan. Men lova dig själv att inte springa på i blindo och glöm aldrig att Du är värd det bästa för dig!

DIVES FOR LIFE ❤

Släpp släpp släpp det dåliga samvetet

Feelgoodbloggen – Jill Lagerqvist

En enda uppmaning till Dig

Säg varje dag till dig själv följande meningar:

Jag gör så gott jag kan! Jag duger som jag är! Jag är sann och ärlig i alla mina avsikter! Jag har ett stort hjärta och brinner för att älska! Brinner för att älska både mig själv och andra.

Kom ihåg: Livet är inte en tävling! Det finns plats för alla att göra sin grej utan att jämföra sig.

ÄG din egen styrka!

Låt ingen vara dum emot dig!

Ta med dig det här in i nästa vecka. / Jill