Feelgoodbloggen – Jill Lagerqvist
Jag gick längst med havet
Solen sken, fåglarna kvittrade och jag tog djupa andetag på morgonpromenaden. Vår plats på jorden är bedårande vacker och jag fylls varje gång av en sådan go känsla inombords. Vackerheten är nästan smärtsam, tänkte jag i morse.
Vår hund skuttar förnöjt hit och dit och luktar på varenda liten sten och tuva där någon hund med all säkerhet gått före honom och pinkat in reviret. Som hund pinkar du liksom bara över det och sen är det inte mer med det. Ingen fight eller bråk, utan bara ett litet lyft på bakbenet, en liten skvätt och glad i hågen skuttar du vidare till nästa sniffställe.
Min lilla iakttagelse och slutsats om Sune hunds nöjda tillvaro fick mig att tänka på min egen och ja, jag känner att jag lever på en underbar plats där lugnet infinner sig på både insidan och också möter mig varje dag på utsidan. Inte alla förunnat och den där stora djupa tacksamheten som liksom bara sköljer över mig, starkt och greppar tag i mitt hjärta och jag får blinka undan tårarna i ögonvrån… Vi är priviligierade och bör förstå det.
För vår värld är ju i kaos, delvis. Det är alltid konflikter på gång någon stans i världen och ofta leder det till små eller stora krig där vanliga människor dör eller skadas och får leva med trauman ingen borde göra.
Rösten inom mig ställer frågor
Varför och till vilken nytta? Hur kan människor vara så grymma och varför ska människor lida pga dessa maktkamper som utspelar sig mellan stormakterna? Det handlar ju för fanken alltid om pengar, pengar och galna män (ja faktiskt mestadels) som spelar psykologiska spel, som är korrupta, som blir maktgalna och tja… ”men det är ju så det funkar”.
Är det inte dags att ändra på det här nu då? Varför ska folkvalda politiker sluta lyssna på sitt folks röster och varför ska människor skickas ut i krig för att dödas för att andra säger så, att de måste för att det alltid har varit så?!
Jag vet, det finns inga bra svar och det är så komplext så det är svårlöst det mesta. Men en stor ilska bultar i mitt bröst för hur politiker faktiskt skiter i folket i både det lilla och stora. De står där och pratar i termer och väl inövade fraser, de lovar och sen sviker de och skyller på andra och att de inte fick igenom sina löften pga att andra partier röstade emot. Bara för att eller vad håller de på med, de folkvalda?!
Men tankarna kom genast med att ”nej, Jill du kan inte förstå det här för du funkar inte alls så. Hade du förstått, ja vad hade det sagt om dig då? Att du är likadan? Att du tillåter genom att förstå dessa jävla handlingar som begås?”
Jag vill inte förstå.
Jag vill förklara, jag vill visa på den fantastiskt vackra värld vi lever i. Att vi borde vara ödmjuka inför vår värld, vårt liv och respektfullt ta hand om den och om varandra. Allt annat är så meningslöst.
Tankar om att vi måste ju följa med i utvecklingen och att du annars ska beskyllas för att vara en bakåtsträvare kommer… men hallå, vem sa att den utveckling som rått de senaste 15 åren är ”den enda rätta”?! Det kanske finns andra sätt som är bättre för mänskligheten än att tro att teknik och snabbhet, de där sk. quickfixarna är det enda som är rätt: Vem har bestämt det? Vem vill att utvecklingen måste ske med att vi ska ta oss snabbare fram till vilket pris som helst? Även om vi vet att vi människor, djur och natur inte alls är någon quickfix! Men jag märker det, vi är alla manipulerade på olika sätt att bara följa den ”rätta” vägen. Det är enklare att ta ett piller för att bli av med huvudvärken än att titta på sig själv och försöka reda ut varför huvudvärken kommer så ofta? För vi vet, men det går snabbare med ett piller och ingen orkar ta tag i sig själv.
Den maskulina tidseran är snart över!
I andliga, spirituella och astrologiska kretsar pratar man sedan ett tag om att den maskulina tidseran som pågått i över 2000 år nu är på väg bort. Den feminina eran är på ingång och den bjuder in en möjlighet till balans mellan det feminina och det maskulina för att skapa en bättre värld.
Tänk en värld där vi kan vara tillsammans på lika villkor utan kamp! Det är där jag vill leva och det är den värld jag önskar att vi alla ska välkomna. För i ärlighetens namn tror jag att fler och fler män är rätt trötta på att upprätthålla den maskulina energin där våld, maktmissbruk, pengar och hierarki råder som grund. Där män förutsätts vara starka på ett sätt som ska ske genom strider och härskartekniker.
En mer kärleksfull värld där vi får må bra, känna vänskap och kärleksband växa sig starka och där en gemenskap för lika värde ligger till grund för att fortsätta leva och skapa förutsättningar för kommande generationer. Även om vi själva börjar bli gamla så är det hög tid att tänka på att lämna efter sig något hållbart och vackert.
Låt oss göra som hundarna
Skutta glatt omkring, pinka lite hit å dit, vara glad och förnöjsam! Why not?! Det är ok att vakta på sin familj, men hellre vifta på svansen och ge en blöt puss på näsan och be om lite kel. Vem kan motstå?
Vågar du bryta det gamla för att bjuda in det nya? Det lär vara upp till oss alla var och en att göra så. Alla val vi gör får konsekvenser. Välj klokt, välj kärleksfullt och välj för dina barn, barnbarn och kommande generationer.
I tacksamhet och tillit / Jill Lagerqvist
Feelgoodbloggen 