Feelgoodbloggen – Jill Lagerqvist
Hög på livet
Japp, just den känslan fick jag i morse när jag körde min älskade son till hans skola 7,5 mil bort. Vi kör genom en vacker allé, solen stilar fram mellan träden och över åkrarna ligger morgondiset kvar och glittrar vackert. Åhh som en tavla! ”Kolla” säger jag till sonen ”vad vackert det är”! ”Ja mamma, det är det verkligen”, säger han lugnt efter att han petat bort ena hörluren från örat. Så där sitter vi och ler och livsandarna dansar inombords lite extra. Till råga på allt så spelar de en av mina – just nu favoriter – på radion!
Det blev ett flow i mina tankar på hemvägen
Första biten hemåt börjar tankarna snurra och med ett par mil kvar så tog jag upp det här med att prata med mig själv i bilen -grejjen igen. Det var ett bra tag sen! Varför slutade jag med det? Kanske för att jag har jobbat hemifrån så mycket? För innan tyckte jag det var en superbra stund att reda ut ett å annat när jag körde bil. Ingen sa någonsin emot mig, mer än jag själv hehe 😉
Ungefär en mil kvar hem så plingade det till i hjärnan och så bara kom den där tanken helt klar, det där jag frågat mig själv flera gånger! Nu bara tjoff, så känns det så självklart på flera sätt! Kanske berodde det på den där boken som ögonen föll på tidigt i morse när jag var inne i sovrummet och hämtade kläder? Vet inte… men jag har haft den boken med den där sidan uppslagen jättelänge utan att ens se den…
Släpp taget!
Med det här inlägget så antar jag att jag vill inspirera er att våga släppa taget när du känner att du kört fast i dina tankar om något, som mer eller mindre, upptar mycket av din tankeverksamhet. Ungefär som när du försöker komma på vad den där filmen hette som du såg, som var så bra… och det bara är låst läge hur mycket du än försöker minnas. Lite senare när du står i kön i mataffären och tankarna liksom bara seglar iväg lite hipp som happ, så kommer du plötsligt på: Titanic! var det ju! 😀
Som ett barn på julafton!
Den där känslan, den är go den! För nu vet jag hur jag ska göra med det jag gått och funderat på, en av mina livsdrömmar som jag går igång i 190 på så fort jag pratar om det! Nu vet jag och det känns så himla bra! Alltså, det här har jag pratat om i minst 5-6 år om det nu räcker och nu vet jag!
Det kommer krävas ganska mycket av mig. Men jag vet hur jag är när jag får ”den där” känslan. Det här är något väldigt viktigt för mig och det ska bli härligt att jobba vidare från tusen små tankar till något mer verkligt och konkret!
Så i en ganska liten röd småsportig förtjusande bil – föddes något litet nytt som, om jag anstränger mig massor och vårdar och vattnar, kommer ge stor tillfredsställelse och allt annat längre fram. Jag kan redan se framför mig hur det kommer bli!
Solen skiner gott folk! Ut och fånga D-vitaminer och dagen! Kram Jill
Feelgoodbloggen 