Feelgoodbloggen – Jill Lagerqvist
Jag ber mina sinnen stilla sig
Fast jag oftast är medveten och tar pauser, har distans osv så känner jag i hela mig att jag behöver stilla mig inombords nu. V 29 är min enda hela riktiga semestervecka denna sommar. Sedan kommer jag att jobba 1-2 dagar/vecka som det ser ut just nu.
Även för mig har det ju såklart varit en massa omställningar och förändringar under hela våren och in på sommaren. Avbokningarna har kommit med jämna mellanrum och skapat upp en del oro och stress trots att jag försöker ha tillit att allt ska ordna sig. Jag har varit mycket uppe i huvudet allt för länge och stängt av känslorna för att reda ut och klara av. Säkert samma för många. Så jag tror att ledigheten är nödvändig för att stanna upp, landa förhoppningsvis mjukt och stilla sitt inre. Stundtals är jag duktig på det och stundtals verkar det vara en omöjlighet att följa min egen kunskap och välvilja om andra när det gäller mig själv.
Sen kommer plötsligt den där raden jag/du behöver läsa
Ett budskap, en ingivelse, en känsla som pockar på. När jag stillar mig så kommer de. Igår läste jag ett litet stycke som kändes menat att jag skulle se, läsa och ta in. Jag ska lägga mig och vila straxt och låta det sjunka in ordentligt. Ta en paus, tillåta mig att ta en paus på riktigt. ”Ska bara tömma tvättmaskinen och sätta igång torktumlaren först” hör jag en röst inom mig säga 😉
Budskapet var något i stil med: ”När du känner dig osäker i någonting i ditt liv – så ta inte beslut på en sak, för att i nästa stund ändra dig och ta ett annat. Det blir mest förvirrande för dig själv, sänder ut röriga signaler omkring dig och universum kan inte leverera. När du känner en osäkerhet som inte känns mogen för ett beslut, vila hellre, ta paus ifrån tankarna kring det och bara vila, stilla dig och skingra tankarna kring det. När du känner dig redo så kommer svaren till dig om du är uppmärksam på dem. Vila….”
Redo för landstigning, en mjuk sådan
Jag klappar mig på axeln, säger ”Bra jobbat Jill! Du får ta en paus, precis som alla andra.” För det är just det jag inte tillåter mig. Den som smäller högst med piskan på min rygg är jag själv och jag vet ju att det är dumt.
Så… om livet tillfälligt ger dig citroner – gör ett friskt citronvatten och drick det i stora klunkar för att skölja bort allt det som inte tillhör mig.
Klar för landning, fäll ut stödhjulen, ta några djupa andetag och där har jag landat!
På återhörande! Kram Jill
Feelgoodbloggen 