Feelgoodbloggen – Jill Lagerqvist
Att följa med i livets flow, i toppar & dalar… Så ofta jag kommer in de här samtalen med andra. Kanske mest i mitt arbete, men även med vänner… Det här med att tillåta sig att känna livet.
På morgonen vaknar man med en känsla av antingen harmoni eller kanske en viss tomhet och nedstämdhet. Vad gör man åt de här känslorna som ofta sätter tonen för resten av dagen? Jag tänker att det är ett ständigt ”arbete” att peppa sig själv, att stanna upp, känna in, acceptera känslorna som känns inom mig och sedan välja.
Valen i livet. Måste man alltid hålla på att välja? Nä, ibland är det skönt att bara följa med i det som känns just nu även om det kanske är lite mer låga toner. I käcka stunder hävdar vi väl att det är så onödigt och inte alls viktigt att känna en viss låghet för att vi ska uppskatta det goda livet erbjuder, men hmmm jag tänker att det måste jag och du bestämma själva. För mig är det ok med en viss stund av låga toner, eftersom jag upplever att jag stannar upp och tänker lite extra då. Varför kom känslan över mig? Är den verklig eller pålagd? Med pålagd tänker jag att jag kanske direkt på morgonen läste något någonstans eller hörde något på tv eller så… som inte var så himla Happy och så satte det en ton i mig. Då vill jag ändra tonart, till min egen känsla för mitt eget liv. Därför brukar jag själv dela med mig av det goda i livet där andra kan läsa. För jag vill inte vara den som sätter en låg tonart för någon annan på morgonen. Men det är min personliga åsikt.
Har ni också läst det där med att en dörr kan vara stängd, men du kan alltid känna på handtaget och se om den är olåst? Ler när jag skriver… Tänker att det är ju sant och det är väl bara frågan om vi vågar trycka ner handtaget och se vad som finns bakom dörren? 😉 Våga vara modig!
Det kan vara bra att ha lite vackra nycklar att låsa upp modet med också. Likaså kan jag använda nycklarna för att låsa upp mitt kanske stängda hjärta och öppna upp, eller i alla fall våga sätta lite på glänt? Jag tror inte det är så bra för någon att vara stängd och låst för jämnan. Det är skönt att öppna upp och släppa in både högt och lågt för att ha tillgång till alla sina känslor. Men det är också viktigt att hitta vägar för att sätta en ny ton när man tagit in något som inte tillhör mig själv. Men jag vill tillåta mig att känna medkänsla för någon annan på riktigt och visa att jag bryr mig och kan känna deras sorg eller vad det är. För hur ska jag annars ha som mission att vara en inkännande medmänniska? Som kan sträcka ut handen och hjälpa någon annan som behöver?
Jag tror att det handlar om just MOD att våga ta in andra i sitt liv, i sina känslor och varande. Det handlar inte om att bära andras sorg, utan om att kunna känna MED någon annan och bry sig om på ett sant och äkta vis. Det här är sådant jag har fått öva mig i mycket när det gäller mitt arbete och förmågan att endast vara medkännande men inte ta över och bära andras sorg och problem.
Tonartshöjning
Efter en vecka där jag sköljts över med en sorglig stämning kan jag nu gå över till en tonartshöjning 🙂 Det är inte min sorg, men åhhh vad jag känt och känner med… Ibland går det bara inte att värja sig, utan acceptera att det här är, just nu. Vissa saker som händer går in i ens själ på ett lite mera kännbart sätt, men sedan blir det också tid att gå framåt, vidare i sitt eget för att få fast mark under fötterna igen.
Fortfarande går en massa tankar runt inom mig om vad som ska ske framöver. Ett mått med förväntan och spänning finns med, men också ett mått med en känsla av ovisshet, oro och liten gnutta tvivel… Kanske precis som det ska kännas när man på något sätt känner att förändringar är på gång in i ens liv. Det är med viss förundran jag känner en tillit till att livet kommer ta ny fart och en visshet om att livet vill mig väl, det bästa för mig! HUR det ska ske tänker jag inte blanda mig i. Vad som ska ske känner jag en stor nyfikenhet för!
Nu går vi in i påskveckan som bjuder på mer ledighet, fest, utflykt och lite annat smått & gott. Ha en härlig vecka! / Jill
Feelgoodbloggen 