Själsfrid

Feelgoodbloggen – Jill Lagerqvist

ett tillstånd

Just nu, här & nu, är jag i ett totalt tillstånd av harmoni i min själ. Jag vill bara vara i NU i resten av mitt liv, men vet att det är lätt att halka iväg både fram och bak.

Hur kommer man till sin själsfrid? Jag har ingen karta. Jag har nog inte ens en enkel vägbeskrivning. Kanske för att jag tror att vägen dit, till sin egen själsfrid, är något man behöver finna själv inom sig. Tillståndet kan vara några minuter ibland och ibland hamnar man bara in i det en lång tid.

Det känns så mycket inom mig nu. Vackert. Fridfullt. Harmoniskt. Lugnt. Starkt. Kärleksfullt.

Min egen väg

Åldern spelar ingen roll. Jag känner att jag blir klokare ju längre jag får leva och uppleva saker som ger mig erfarenheter och lärdomar. Men jag har mött unga och kloka människor som har upptäckt det vi alla har inom oss från början. Det är fint! Kanske att lugnet kommer ju äldre vi blir och därmed saktar vi ner tempot och hinner känna efter mer, hinner tänka till mer på vad vi själva vill ha ut av livet.

Man kan gå vilse många gånger och i detta svepas med i virvelvindar av andra karismatiska, inspirerande och entusiasmerande människor som lever sin dröm. De lever sin dröm, men du kanske sveps med i deras dröm och glömmer vad du själv har för drömmar? ”Det är enklare att följa en upptrampad stig, göra som andra och glömma att den bästa vägen för dig är din egen väg… /Jill”

Därför vill jag inte säga: ”Gör såhär och såhär så kommer allt bli bra!” För det är ju min väg, min önskan och känsla som jag följer. Däremot hoppas jag att jag kan inspirera dig att hitta din egen väg, den som är menad för dig.

inspiration är guld!

Det är så lätt att förvilla sig… Att hitta sin väg, att hitta sin själsfrid har inget med religion att göra, i alla fall inte för mig. För mig handlar livet om att leva i kärlek, vara sann emot mig själv (vilket är så svårt ofta upplever jag!) vara en snäll och godhjärtad medmänniska och sträcka ut mina händer emot andra. Både för att hjälpa och ta emot.

Kanske tillhör jag dem som är långsamma i tänket när det gäller den här biten? Eller så är det faktiskt inte så vanligt att stanna upp så mycket som jag gjort och både känna och tänka på VAD min väg är? Vägen kan ha en hel del givande avstickare som man behöver ta sig fram på, för att sedan åter hamna in i sin egen väg igen. Tror inte det finns genvägar eller gräddfiler, vi behöver utforska, upptäcka och göra både bra och dåliga erfarenheter.

Men just i detta nu… så är livet vackert, harmonin genomströmmar kroppen och jag ler inombords. Jag önskar Dig som läser dessa rader en fin dag! Kram Jill