En go & skön tant utan prestationsångest!

Feelgoodbloggen – Jill Lagerqvist

Kände mig märkligt låg i morse när jag vaknade… en konstig huvudvärk och tung i kropp & sinne. Kollade mig i spegeln och såg en trött och småsvullen Jill i spegelbilden… men vad nu? Varför denna konstiga sinnesstämning? Sune kikade på mig från sin hörna, frågade mig: ”Ska vi matte? Gå ut och bara sprätta omkring lite? Du ska se att du blir gladare igen då!” Vad skulle jag gjort utan vår Sune? funderade jag och drog på mig kläder för att gå ut. Utan Sune – ingen morgonprommis, det är jag säker på, för så funkar jag. Men nu får jag gå ut i vilket väder det än är, eller hur låg jag än känner mig. Innan…

För väl där, i skogen, med alla fåglar som vårkvittrar högt nu, solen som kikar in mellan de täta grenarna och lyser upp stigen, den friska doften av daggvåt skog, susandet i träden och annars helt stilla, där i skogen så tar jag djupa andetag och känner hur jag vaknar inom mig. Då kommer en tanke farande och ropar högt inom mig: ”Jill, bli den där goa & sköna tanten helt fri från prestationsångest! Hon du har inom dig, som du ju pratat om ett tag! Bli henne fullt ut!”

tantvarning?

Kan det va möjligt att bli en tant när man ska fylla 49 år snart? Alltså, tro nu inte att jag har någon åldersnoja, för det har jag inte! Jag älskar mina födelsedagar, önskar alltid att bli överraskad, men blir det sällan, tills jag förstod att det bästa med att fylla år är ynnesten att få fortsätta leva! Bryr mig inte längre om längtan att bli överraskad, bara glad att få vara jag!

Jag kanske inte är någon ”riktig” tant ännu, men jag strävar efter att bli det. Vad gör tanter? Tanter, enligt mig, njuter av livet! Tanter gör vad som faller dem in och har äntligen släppt prestationsångesten, är snällare emot sig själv och tittar med kärlek emot sig själv varje morgon. Jag ler när jag skriver detta! ❤ för jag tror att de senaste årens utmaningar för mig, de handlar helt enkelt om att bli snäll emot mig själv, älska mig själv precis sådan som jag är och faktiskt skala av livet en hel del.

kärlek omtanke respekt!

De personer som känner mig väl och de som följt mig under årens lopp vet att just dessa 3 ord är mina ledord. Ändå inte helt enkelt att praktisera och ställa krav emot livet att få just detta in i sitt eget liv. Men jag har kommit till någon slags punkt (?) i mitt liv när det är såhär det kommer att vara framöver. Det kommer inte finnas någon plats för annat än det här. Den eller de runt omkring mig som inte vill leva efter dessa, i mitt eget tycke, självklara ledorden kommer fasas ut. För min skull och för deras egen faktiskt. Jag sluter fred med mig själv och jag sluter fred med min omgivning. De personer som valde att lämna mitt liv har sina anledningar och jag släpper allt det som inte tillhör mig, förlåter saker som skett och är fri att bara njuta av mitt liv som det är. Målet är att leva helt utan prestationsångest och enbart i kärlek, omtanke & respekt. Bara så, helt enkelt och fint. Skönt!

friheten att få vara mig själv

Tänk om alla kunde känns så. Jag är fri att vara mig själv, precis sådan som jag är, med mina bra egenskaper och mina mindre bra egenskaper. Jag behöver inte vara perfekt! Jag kräver inte av någon annan att de ska vara perfekta, så varför ställa kravet på sig själv? Att leva sitt liv utan prestationsångest. Skönt! För vad och för vem är det jag ska prestera en massa och varför? För att duga? För att passa in i en mall, eller vad?

en svängom i sinnet

Tänk vad en skön skogspromenad kan göra för ens sinnesstämning! Tänk vad en tanke som ropar inom en kan utmynna i. Ännu ett klargörande, en plan för livet som tant! ❤ Ålder är bara en siffra, jag tror jag bestämmer för mig för att nu direkt bli ”En go & skön tant utan prestationsångest”! Bara sådär liksom. Det ska va gott att leva!

Jag önskar dig en skön fredag och en härlig helg! / Jill